Tony Asumaa

Språkfrågan har länge varit en het fråga på Åland och framförallt för vissa partier/ människor.  Detta är ju helt naturligt genom att vissa människor ser hur även Åland internationaliseras och därför börjar känna sig hotade. Varför vet jag inte men det kan säkert bero på att jag ser språk som en värdefull resurs för vårt moderna åländska samhälle och inte som något hot.

Däremot håller jag med och kräver, som många andra av oss ålänningar, att myndighetsspråket är svenska och skall så förbli. Här måste vi stå på oss och kräva svenska. Det räcker inte bara med att klaga på att "allt är bara på finska".

År 2000 var det 93,8 % som talade svenska på Åland, 4,8 % talade finska och 1,4 % talade något annat språk än dessa två nämnda. År 2006 var sifforra 91,7 % svenska, 5,0 % finska och 3,3 % övriga språk (ÅSUB). 

Att tala om att Åland håller på att förfinskas är väl ändå lite att ta i. Enligt statistiken har de finsktalande ökat med 0.2 % eller 114 personer på sju år, vilket ger 16 personer per år i medeltal. Vad gäller antalet ålänningar som talar annat språk än finska och svenska, så har de ökat med 1,9 % på samma tid från 369 personer år 2000 till 887 personer år 2006, dvs 518 personer. Detta ger i medeltal en ökning med 74 personer/ år.

Alla med lite bondförnuft förstår att de finsktalande på Åland, som har ökat med 114 personer på sju år, inte är något hot mot att Åland förfinskas. Ålanningar med övriga språk har ökat med 518 personer på samma tid. Detta ser jag inte heller som något hot. Detta är en naturlig process i hur den demografiska fördelningen ändras och lever med tiden.

Om trenden håller i sig så är antalet finskspråkiga på Åland år 2012 5,2 % och personer med övriga språk 5,5 %. Detta kan väl ej vara förfinskning? Jag skulle kalla detta internationalisering!

I fastlandet kommer gränsen för föräldrarnas inkomst att höjas från 41.000 euro till 60.000 euro för att det skall påverka ungdomarnas studiestöd. Detta kommer att gälla från den första november. Enligt AMS kommer inte samma höjning att ske på Åland.

Varför skall våra ungdomar studera på sämre villkor än ungdomarna i fastlandet? Och varför skall föräldrarnas inkomst överhuvudtaget påverka ungdomarnas studier?

Jag ser detta som en jämställdhetsfråga och kräver lika villkor för alla studeranden oberoende var man bor i landet.

Plötsligt har vi fyra aktörer som vill göra TV på Åland, nämligen Ålands Radio och TV, TV Åland, Åland24 (Nya Åland) och Ålandstidningen. Känns lite överdimensionerat, framförallt ur företagsekonomisk synvinkel.

Men det är bra att någon vågar satsa och i mitt tycke borde de privata aktörerna gynnas så att inte vi skattebetalare behöver belastas av detta (läs Ålands Radio och TV). Det finns redan flera reklamfinansierade TV-kanaler i etern som klarar sig utmärkt och det kommer säkert någon av de privata aktörerna också att göra.

Därför är jag tveksam till att Ålands Radio och TV skall börja producera lokal-TV för att sändas lokalt. I mitt tycke borde Ålands Radio och TV istället producera och sälja åländska program till YLE och FST5.

Hela Finland går över till digitala sändningar från den 1.9.2007 och det innebär bl a att alla finlandssvenska program kommer att samlas under en och samma kanal - FST5. Nu produceras programmen i Helsningfors, Vasa (exv Strömsö) och Åbo. Här borde Ålands Radio och TV inta en aktiv roll och även kräva att en del av programmen produceras även på Åland. 

Just nu har FST5 få tittare och ökar inte antalet finns det alltid den risken att kanalen läggs ner och alla svenskspråkiga progran försvinner ut YLE:s kanaler.  Därför är det av stor vikt att vi också här på Åland upprätthåller intresset för svenska och svenskspråkiga program i Finland genom att se till att samarbeta med YLE/ FST5 och producera högklassiga program om Åland. Detta skulle jag se som Ålands Radio och TV:s roll vad gäller TV på Åland. Inte som en konkurrent till de friskt satsande privata aktörerna.

Är just nu på Island för att döma A-landskampen Island-Kanada. Matchen spelas ikväll och är historisk på det viset att Island och Kanada aldrig tidigare mötts i en A-landskamp. Ej heller har en finsk/ åländsk domare dömt en A-landskamp där ena laget varit från Nordamerika. I kväll blir allt detta verklighet.

Som fjärde domare har jag en isländsk kollega som tillika är ägare av ett företag i livsmedelsbranschen. På middagen igår kväll berättade han lite om näringspolitiken här på Island.

Island är inne i en högkonjunktur som även vi på Åland befinner oss i. Just nu expanderar aluminiumindustrin mycket här. Aluminiumindustrin kräver oerhört mycket enerig vid förädlingsprocessen och enerig har Island hela berggrunden full av, nämligen kokande vatten. Därför är det intressant att förädla aluminium just här.

Problemet de stött på genom denna expansion är arbetskraften. Det finns helt enkelt inte tillräkligt av den för att täcka behoven. Så vad återstår? Jo, att försöka locka människor utifrån att komma till Island och jobba. För att göra detta attraktivt så "bjuder" Island bl a på gratis barndagvård för de nyinflyttade för viss tid. Allt detta för att göra tröskeln så låg som möjligt. Givetvis får Island tillbaka dessa pengar och detta genom skatterna.

Kanske något att fundera på när vi själv har samma angenäma problem på Åland?

Vad gäller livsmedelsbranschen så har de både förbud på export och import av kött (lamm, gris och nöt) så länge efterfrågan inte överskrider utbudet. Allt detta för att skydda de lokala producenterna. Men genom att vi är med i EU där alla varor och tjänster skall kunna flyta fritt mellan medlemsländerna, är detta nog inget alternativ för oss att befrämja lokalproduktion.