Tony Asumaa

Kunde i dagens ÅT (se länken nedan) att jag är nominerad till årets domare på Åland. Undrar vilka kriterier som används då de ska jämföra domarinsatser i Europa League med Div-2 i Finland?

Har på känn att det kan vara svårare att bli årets domare på Åland än i Finland. Har förstått att tyngsta kriteriet för att bli årets domare på Åland är att man dömt matcher på Åland.

Har de ha samma kriterier på årets manliga spelare så blir det ingen som kan få priset för alla tre spelar i Allsvenskan :-))

http://www.alandstidningen.ax/article.con?id=28746&iPage=1

Första dagen i lagtinget var en fin och känsloladdad upplevelse, som jag sent ska glömma.

Först plenum kl. 12 och val av talman och 1. och 2. vicetalman för lagtinget. Blev faktiskt bara män över hela linjen men månne det inte blir ändring på det bara man får ihop en ny regering.

Kl. 13 blev det gudstjänst med Republikens president Tarja Halonen och kl 14 öppnade hon det nya lagtinget. Värdig tillställning och det bästa var att det var "slutsålt" på läktarna. Mycket publik med andra ord.

Nästa år har vi en ny president i Finland som öppnar lagtinget. Oddsen är inte precis höga på att namnet stavas Sauli Niinistö. Tror personligen att det faktiskt blir så.

Lite tankar kring första dagen finns också på Nyan och länken nedan:

http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=66655&news_instance=2

Har fått möjlighet via mitt domaruppdrag i Grekland också följa med kaoset i Grekland denna vecka.

Kan lugnt säga att människorna där har mycket svårt att förstå varför man överhuvudtaget måste betala skatt. Och därför måste man i princip tvinga dem till att göra det.

Vad gäller TV-licensen, som vi också ibland har svårt att förstå vaför vi ska betala den, så har man i Grekland löst det genom att ta in den via elräkningen varje månad. Som vi alla vet så blir det mörkt i huset om vi inte betalar elräkningen. Och samtidigt slocknar tv:n!

Lär vara ett mycket effektivt sätt att få in TV-licensen men vet nog inte riktigt om vi ska behöva gå så långt på Åland. Vi har som bekant något högre moral vad gäller betalande av skatterboch avgifter.

Har varit på middag med min grekiske vän Panos här i Tessaloniki i kväll. Han berättade att den officiella arbetslösheten är 20%. Den verkliga lär vara 28 %. Skatten på förvärvsinkomst har för honom stigit från 8 till 23 % under de senaste sex månaderna.

Låneräntorna är över 11% och bensinen kostar nästan två euro litern. Så ingen har råd att låna pengar och ungdomarna som är arbetslösa flyttar med sina familjer hem tillbaka till sina föräldrar.

Känns som våra ekonomiska problem hemma på Åland väger något lättare i jämförelse med Panos och hans vänners dito här nere.

I morgon blir det generalstrejk i Grekland och lokala Mise fungerar verkligen inte här.

Tusen tack till Er alla som röstade på mej i lagtings- och kommunalvalet! Från 24 röster 2007 till 117 röster 2011 gjorde att Ni valde in mej i lagtinget. Ska förvalta Ert förtroende med omsorg och klokhet de kommande åren!

Efter en lite turbulent måndag med massor av telefonsamtal, mess, fb-gratulationer etc. så börjar jag få lite distans till söndagens personliga valframgång och tid att blicka framåt.

Jag hade givetvis som målsättning att bli invald i lagtinget och kommunfullmäktige. Ribban var högt ställd men personligen försökte jag hålla förväntningarna låga, för väljarna väljer och sen är det bara att gilla läget.

Nu är det verkligen att gilla läget och kavla upp ärmarna för hårt jobb i fyra år framöver. Jag känner mej mycket motiverad för uppgiften oberoende om Lib kommer att vara i opposition eller i regeringen.

Fick via FB och Gudrun veta att senast det var någon i lagtinget från Granboda, Lemland, var för 75 år sedan! Det hann rinna lite vatten genom Lumparsund under den tiden...

Får också speciellt tacka alla lemlänningar som i kommunalvalet röstade på mej, vilket resulterade i att jag fick mest röster i kommunen, nämligen 84 st. Kan ärligt säga att det känns mycket hedrande och värmer hjärtat stort!

Vi vet alla att det kommer att vara tuffa ekonomiska tider framöver både på lagtings- som kommunalnivå. Men nu när jag fått mandat av Er så är det bara att dra på arbetskläderna och börja jobba hårt för oss allas bästa.

På tisdagen den 1 november är det dags!

Vi kunde alla för några dagar sedan läsa att pengarna i Sottungas kassa snart är slut. I klartext betyder det att kommunen inte klarar av att leverera den basservice man är ansvarig att tillhandahålla sina kommuninvånare.

Varför inleder då inte en kommun i kris frivilliga förhandlingar med andra kommuner för att trygga den grundläggande servicen för sina invånare? Gör man inte det kommer det förr eller senare leda till att vissa ålänningar inte har tillgång till likvärdiga tjänster på grund av att man bor i en kommun som inte själv klarar av att leverera dessa.

Det är inte de skattebetalande kommuninvånarnas fel att man inte får sin basservice tillgodosedd. Problemet är helt enkelt den att de skattemedel de varje månad tillför kommunens kassa inte räcker till att driva kommunen.

Blir kassan tom i ett privat bolag finns det bara två alternativ, nämligen konkurs eller rekonstruktion. För en kommun är inte konkurs ett alternativ. Då återstår frivillig rekonstruktion i form av antingen samarbete över kommungränser eller frivilliga kommunsammanslagningar.

En av lagtingets viktigaste uppgifter är att stifta lagar. Därför anser jag att nästa lagting måste få till stånd en strukturlag, där man har möjlighet att förplikta en kommun till samarbete, i syfte att säkra likvärdig samhällelig service av hög kvalitet till alla ålänningar i hela landskapet, oberoende om du bor i Sottunga eller någon annanstans på Åland. Sätt kunden (kommuninvånaren) i centrum, inte byråkratin!

För att minska den offentliga sektorn på Åland måste vi ge privata näringsidkare möjlighet att sköta vissa verksamheter på Åland. Därför förespråkar jag att vi inför den sk. utmanarrätten på Åland.

Vad betyder då utmanarrätten? Utmanarrätten betyder att den som vill överta en verksamhet inom kommunen eller landskapet ska ges rätt att lämna in anbud på detta och den vägen utmana verksamheter inom den offentliga sektorn.

All verksamhet ska kunna utmanas förutom myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner eller sådan verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av landskapet eller kommunen.

Utmanarrätten innebär att landskapet eller kommunen ska pröva utmaningen och bestämma om hela eller delar av verksamheten ska eller kan konkurrensutsättas. Bestämmer sig landskapet eller kommunen för att verksamheten kan konkurrensutsättas, lämnas ärendet vidare för upphandling i normal ordning. Alla ska ha rätt att delta i upphandlingen, inte bara det företag som utnyttjat utmanarrätten.

Med detta förfaringssätt behöver inte landskapet eller kommunerna sitta och fundera på vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas utan initiativen kommer från den privata sektorn.

Ska vi minska den offentliga sektorn på Åland måste vissa verksamheter föras över på privata näringsutövare. Att införa utmanarrätten på Åland är det första vi ska göra för att få detta till stånd.

Finland med finansministern Jutta Urpilainen (SDP) i spetsen har äntligen fått igenom garantierna för lånet på 2,2 miljarder euro till Grekland.

Villkoren i garantin täcker bara 40 % (880 miljoner euro) av beloppet och kan fås tillbaka först efter 15-30 år om Grekland skulle gå bank rutt. Detta kan jämföras med att om du tar en brandförsäkring på ditt hus så får du 40 % av värdet täckt av försäkringsbolaget om ditt hus brinner upp - efter 15-30 år! Bra försäkringsvillkor? Inte riktigt.

Finland måste också år 2013 betala in 1,4 miljarder euro till EU:s permanenta stabiliseringsmekanism (ERVV) som en del av villkoren. För att klara av detta måste Finland ta lån. Alltså måste Finland själv låna pengar för att klara av att ge lån till Grekland. Klokt? Känns inte riktigt så.

EU:s totala stödpaket till Grekland uppgår till ca 109 miljarder euro. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel tänker Greklands regering använda åtta miljarder av dessa pengar till att köpa pansarvagnar, ubåtar och stridsflygplan. Hej och hå!

Att kalla dessa ekonomiska villkor som goda känns egentligen bara löjligt. De andra tre EU-länderna, Holland, Tyskland och Frankrike, som också erbjöds dessa garantier sade blank nej pga att villkoren var så oförmånliga.

Detta handlar inte om sund ekonomisk politik utan om ren och skär inrikespolitik från SDP:s sida, för dessa lånegarantier var deras största fråga i samband med regeringsförhandlingarna i våras. Men SDP vägrar ta sitt förnuft till fånga och ta en prestigeförlust i frågan. Vi ålänningar sitter nu med i denna båt.

A - Arbetesplatser. Alla ålänningar i arbetsför ålder bör ges möjlighet till ett jobb.

B – Bastu. Föredrar vedeldad istället för el. Både mijlövänligare och bättre.

C – Champions League. Har som fotbollsdomare dömt 62 internationella matcher i över 40 länder. Men fortfarande inte i Champions League. Drömmen lever!

D – Dagis. Ett tryggt ställe dit vi kan föra våra barn så att vi kan arbeta och försörja våra familjer.

E – Ekonomi. Jag är utbildad ekonom och har alltid ansett att vi måste hushålla med landskapets och kommunernas pengar så som vi gör med våra egna.

F – Fiske. En avkopplande fritidssysselsättning som jag gärna håller på med.

G – Gemenskap. Det är viktigt att vi alla respekterar varandra oberoende ålder, kön, ras eller språk.

H - Hälsovård. Alla på Åland bör ha tillgång till en välfungerande hälsovård oberoende om du bor i skärgården eller i Mariehamn.

I – IT. Vi ska erbjuda invånarna moderna digitala lösningar för att minska den offentliga byråkratin och därmed spara pengar.

J – Jag. Tycker att jag har en realistisk syn på på mej själv både vad gäller mina styrkor och svagheter.

K – Kostnader. Kostnaderna i landskapet och i kommunerna bör alltid vara i propotion till intäkterna. Bara den vägen kan vi ha en ekonomi i balans.

L – Lemland. Min hemkommun.

M – Marholm. Mitt smultronställe på Åland där jag bor med min familj och vår katt

N – Naturen. Förstör den inte för våra kommande generationer. De vill också sola på klipporna och bada i havet.

O – Oslo. Vi minns säkert alla vad som hände där för en tid sedan. Ett tryggt och säkert samhälle är något vi alla vill ha och bo i.

P – Paf. Min arbetsgivare sedan 2007, som ger sitt överskott till välgörande ändamål och till tredje sektorn på Åland.

Q – Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Q signum för ekonomi och näringsliv. Det är områden där jag känner att jag kan göra värdefulla insatser både i lagtinget och på det kommunala planet.

R – Riksdagskandidat. Är stolt för de 736 rösterna jag fick i riksdagsvalet 2011 – Tack!

S – Skatter. Det är du och jag som med våra skatter upprätthåller vårt åländska välfärdssamhälle.

T – Tony. Det är jag, född 1968, utbildad ekonom och FIFA-domare.

U- Utbildning. Alla skall ha möjlighet, gammal som ung, att skaffa sig en gedigen utbildning som en investering för framtiden.

V – Vindkraft. Är vår framtida energikälla. Ska jobba för att också privata skall ha rätt att mata sin överloppsel till elnätet och få betalt för det. Den vägen kan vi bli självförsörjande.

W – Watt. Energiförbrukningen mäts i watt. Desto mera watt desto dyrare elräkning. Klokt för plånboken att begränsa elförbrikningen.

X – Den romerska siffran för tio. Vitsordet man ville ha i alla ämnen i skolan men fick inte riktigt det….

Y – Yxan. Ved till bastun får man genom att använda yxan. Bra motion också!

Z – Z. Namnet på en film från 1969, som vann två Oskars och baserar sig på verkliga händelser kring mordet på en framstående politiker i Grekland. Hoppas innerligt att det aldrig händer här på Åland.

Å – Åland. Vårt natursköna självstyrda örike som jag ska jobba för att det även framöver är den bästa platsen att bo och leva på.

Ä – Älgjakt. Det blir det i Övermalax i oktober där 80 älgar skall fällas.

Ö – Östersjön. Ett renare Östersjön gör oss alla lyckligare så att vi kan uppleva ett levande hav i framtiden.

Jag känner inte till ett enda parti på Åland som så här i valtider inte skulle tala för en skola för alla där alla elever ska få den bästa möjliga undervisningen.

Men då valet är förbi och alla återvänt till sina kommunstyrelserum så börjar man i normal ordning räkna pengar. Då infinner sig oviljan ganska snabbt att ge alla elever samma möjligheter att klara av sin skolgång på ett optimalt sätt.

Det är inte skolans ovilja att ge varje elev det stöd de behöver för att klara sig i det dagliga skolarbetet men utan diagnos får den enskilda eleven inte de resurser som behövs för detta i form av exv. assistenter.

Man kan lugnt säga att en diagnos, exv. ADHD, är dörröppnaren för eleven till en skola för alla men vägen dit är oftast lång och uppfattas av många föräldrar som jobbig. Plötsligt sitter du där med ditt barn som undersöks av olika myndigheter så som det var något större fel på din dotter eller din son.

Men så är inte fallet. Alla barn måste ses som individer som kanske är lite senare i sin utveckling eller fungerar lite annorlunda än andra. Så gör vi alla, oberoende är vi barn eller vuxna. Det kan vara fråga om små ändringar i livet som man behöver hjälp med för att allt ska fungera som för vilken annan person som helst.

Allt handlar idag om ekonomi men tyvärr också om ett sätt att tänka. Man gör bara det som lagen säger. Det leder till att de stora ”massorna” styr och inte den enskilde individens behov. Resurser och stöd måste också kunna ges utan diagnoser.

Valmaskinen på www.jcimariehamn.ax/valmaskin/welcome.con gav följande resultat då jag jämförde mina svar mot de andra kandidaternas. Hade mest gemensamt med Tommy från Liberalerna och minst gemensamt med Clas-Folke från Ålands Framtid. Kan väl säga att det var ett ganska logiskt resultat.

Följande fem kandidater är de vars svar är MEST lika dina:

Följande fem kandidater är de vars svar är MINST lika dina:

Ålands polisinrättning med sina 86 tjänster är i jämförelse med fastlandets dito rätt liten. Exempelvis har Österbottens polisinrättning närmare 150 tjänster.

Polistätheten per invånare på Åland är en polis per 325 ålänningar. På fastlandet är samma siffra en polis på 681 finländare. Vi har drygt två gånger mera poliser per invånare på Åland än i övriga delar av landet.

I ÅT 15.9.2011 radar polismästaren Hägglund upp olika orsaker till varför den organisation hon leder inte fungerar och skyller på politikerna. Hon säger bl.a. att utan vissa tilläggsresurser så blir det svårt att organisera om polisen och att tre tjänster inte får tillsättas. De tjänster som hon talar om är tre tjänster som äldre konstapel, som jobbar på fältet.

Nu vill jag som politiker dra mitt strå till stacken och hjälpa dej Hägglund I att organisera om polisen på Åland. Den skulle se ut enligt följande:

Polismästare, överkommissarie (bitr.polismästare) som operativt ledande befäl för tre avdelningar: 1. Kriminalavdelningen, 2. Ordningsavdelningen samt 3.Avdelningen för tillståndsärenden.

Dessa tre avdelningarna skulle i dagliga ärenden ledas av en kommissarie, som måste vara befäl eftersom endast till befälet hörande kan göra beslut om anhållan, husrannsakan och andra tvångsmedel. Några flera tjänster behöver vi inte för att ha en operativt välfungerande polismyndighet på Åland. Och det bästa i detta förslag är att alla dessa tjänser redan finns inrättade hos polisen på Åland!