Att döma fotboll är inte bara att springa
"The mind is a powerful thing and most people don´t use it properly" - Mark McGwire
Tidigare var det viktigaste att man kunde regelboken utan och innan. Då var du en bra domare. Nuförtiden är du en bra domare om du springer långt och snabbt och har kroppen svarvad som en 800-meters löpare.
Detta kan jag helt hålla med om. Om man har en bra fysik så orkar man springa med i matchen till sista minuten. För som alla vet, är det lättare att tänka klart då man inte är så trött och utmattad. Då är sannolikheten större att du gör ett rätt domslut än ett fel.
Men jag vågar påstå att det inte räcker med bara regelboken inpräntad i huvudet, denna 800-meters löpares kropp och fysiska kondition. I dagens fotboll måste man också kunna använda sin hjärna och läsa spelet. För utan detta element kommer domaren att springa slut på sig före han fått pipan i munnen och hunnit blåsa av matchen för full tid, oberoende hur bra fysisk kondition han har.
Vår hjärna klarar av det mesta men det följer inte med en manual då vi föds över hur vi skall använda den. Denna manual kan för en fotbollsdomare liknas vid regelboken. Där står det visserligen vad som är tillåtet och inte tillåtet på en fotbollsplan. Men tyvärr står det inte heller i denna manual hur vi praktiskt och från match till match skall tillämpa alla de regler som finns nerskrivna i regelboken. Denna egenskap lärs och fås bara genom lång erfarenhet och bara om du kan använda din hjärna till att läsa spelet rätt.
De rätta besluten på fotbollsplanen görs genom tankar, känslor, erfarenhet och upplevda händelser, inte genom att i stundens hetta börja tänka på vad som det står i regel 12 i regelboken.
