Webb-TV: Tony Asumaa sätter sig efter valet i lagtinget

Ålands enda internationellt erkände fotbollsdomare, Tony Asumaa, sätter sig efter valet i lagtinget. Hur det påverkar hans domarkarriär berättar han för Camilla Karlsson Henderson.

www.radiotv.ax/player.con?iPage=72&movieId=40888



Idrott och politik = idrottspolitik

Många kan fråga sig om idrott och politik hör ihop. Svaret är: både och.

Givetvis ska inte landets regeringar aktivt blanda sig i idrotten på det operationella planet. Det förbjuder t.o.m. FIFA och UEFA. Här har vi sett många fall där olika länders landslag i fotboll blivit avstängda från exv. VM-kval p.g.a. att dessa länders regeringar aktivt blandat sig i sina länders fotbollsförbunds verksamhet.

Där politiken dock spelar en stor roll inom idrotten är då vi kommer till frågan om exv. investeringar i idrottsanläggningar. Då handlar det både om att renovera befintliga eller bygga nya anläggningar. Givetvis finns det anläggningar som byggs med privata medel men största delen av våra anläggningar skulle nog bli obyggda utan bidrag från den offentliga sektorn.

Därför befrämjar kloka politiska beslut vårt idrottande och då pratar vi idrottspolitik. För hur många anläggningar i landet skulle ha blivit byggda utan medel från det landskapsägda spelbolaget Paf eller det statliga spelbolaget Veikkaus? Inte många.

Lite av mina tankar runt detta på Ålands Radios webb-TV under länken nedan:

www.radiotv.ax/player.con?iPage=72&movieId=40888

I Grekland lägget man TV-licensen på elräkningen

Har fått möjlighet via mitt domaruppdrag i Grekland också följa med kaoset i Grekland denna vecka.

Kan lugnt säga att människorna där har mycket svårt att förstå varför man överhuvudtaget måste betala skatt. Och därför måste man i princip tvinga dem till att göra det.

Vad gäller TV-licensen, som vi också ibland har svårt att förstå vaför vi ska betala den, så har man i Grekland löst det genom att ta in den via elräkningen varje månad. Som vi alla vet så blir det mörkt i huset om vi inte betalar elräkningen. Och samtidigt slocknar tv:n!

Lär vara ett mycket effektivt sätt att få in TV-licensen men vet nog inte riktigt om vi ska behöva gå så långt på Åland. Vi har som bekant något högre moral vad gäller betalande av skatterboch avgifter.


Panos och Grekland

Har varit på middag med min grekiske vän Panos här i Tessaloniki i kväll. Han berättade att den officiella arbetslösheten är 20%. Den verkliga lär vara 28 %. Skatten på förvärvsinkomst har för honom stigit från 8 till 23 % under de senaste sex månaderna.

Låneräntorna är över 11% och bensinen kostar nästan två euro litern. Så ingen har råd att låna pengar och ungdomarna som är arbetslösa flyttar med sina familjer hem tillbaka till sina föräldrar.

Känns som våra ekonomiska problem hemma på Åland väger något lättare i jämförelse med Panos och hans vänners dito här nere.

I morgon blir det generalstrejk i Grekland och lokala Mise fungerar verkligen inte här.




Tack Alla!

Tusen tack till Er alla som röstade på mej i lagtings- och kommunalvalet! Från 24 röster 2007 till 117 röster 2011 gjorde att Ni valde in mej i lagtinget. Ska förvalta Ert förtroende med omsorg och klokhet de kommande åren!

Efter en lite turbulent måndag med massor av telefonsamtal, mess, fb-gratulationer etc. så börjar jag få lite distans till söndagens personliga valframgång och tid att blicka framåt.

Jag hade givetvis som målsättning att bli invald i lagtinget och kommunfullmäktige. Ribban var högt ställd men personligen försökte jag hålla förväntningarna låga, för väljarna väljer och sen är det bara att gilla läget.

Nu är det verkligen att gilla läget och kavla upp ärmarna för hårt jobb i fyra år framöver. Jag känner mej mycket motiverad för uppgiften oberoende om Lib kommer att vara i opposition eller i regeringen.

Fick via FB och Gudrun veta att senast det var någon i lagtinget från Granboda, Lemland, var för 75 år sedan! Det hann rinna lite vatten genom Lumparsund under den tiden...

Får också speciellt tacka alla lemlänningar som i kommunalvalet röstade på mej, vilket resulterade i att jag fick mest röster i kommunen, nämligen 84 st. Kan ärligt säga att det känns mycket hedrande och värmer hjärtat stort!

Vi vet alla att det kommer att vara tuffa ekonomiska tider framöver både på lagtings- som kommunalnivå. Men nu när jag fått mandat av Er så är det bara att dra på arbetskläderna och börja jobba hårt för oss allas bästa.

På tisdagen den 1 november är det dags!







Kommunens pengar slut – varför inte samarbeta?

Vi kunde alla för några dagar sedan läsa att pengarna i Sottungas kassa snart är slut. I klartext betyder det att kommunen inte klarar av att leverera den basservice man är ansvarig att tillhandahålla sina kommuninvånare.

 

Varför inleder då inte en kommun i kris frivilliga förhandlingar med andra kommuner för att trygga den grundläggande servicen för sina invånare? Gör man inte det kommer det förr eller senare leda till att vissa ålänningar inte har tillgång till likvärdiga tjänster på grund av att man bor i en kommun som inte själv klarar av att leverera dessa.

 

Det är inte de skattebetalande kommuninvånarnas fel att man inte får sin basservice tillgodosedd. Problemet är helt enkelt den att de skattemedel de varje månad tillför kommunens kassa inte räcker till att driva kommunen.

 

Blir kassan tom i ett privat bolag finns det bara två alternativ, nämligen konkurs eller rekonstruktion. För en kommun är inte konkurs ett alternativ. Då återstår frivillig rekonstruktion i form av antingen samarbete över kommungränser eller frivilliga kommunsammanslagningar.

 

En av lagtingets viktigaste uppgifter är att stifta lagar. Därför anser jag att nästa lagting måste få till stånd en strukturlag, där man har möjlighet att förplikta en kommun till samarbete, i syfte att säkra likvärdig samhällelig service av hög kvalitet till alla ålänningar i hela landskapet, oberoende om du bor i Sottunga eller någon annanstans på Åland. Sätt kunden (kommuninvånaren) i centrum, inte byråkratin!

 


Låt våra privata företagare utmana verksamheter inom landskapet och kommunerna

För att minska den offentliga sektorn på Åland måste vi ge privata näringsidkare möjlighet att sköta vissa verksamheter på Åland. Därför förespråkar jag att vi inför den sk. utmanarrätten på Åland.

 

Vad betyder då utmanarrätten? Utmanarrätten betyder att den som vill överta en verksamhet inom kommunen eller landskapet ska ges rätt att lämna in anbud på detta och den vägen utmana verksamheter inom den offentliga sektorn.

 

All verksamhet ska kunna utmanas förutom myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner eller sådan verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av landskapet eller kommunen.

 

Utmanarrätten innebär att landskapet eller kommunen ska pröva utmaningen och bestämma om hela eller delar av verksamheten ska eller kan konkurrensutsättas. Bestämmer sig landskapet eller kommunen för att verksamheten kan konkurrensutsättas, lämnas ärendet vidare för upphandling i normal ordning. Alla ska ha rätt att delta i upphandlingen, inte bara det företag som utnyttjat utmanarrätten.

 

Med detta förfaringssätt behöver inte landskapet eller kommunerna sitta och fundera på vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas utan initiativen kommer från den privata sektorn.

 

Ska vi minska den offentliga sektorn på Åland måste vissa verksamheter föras över på privata näringsutövare. Att införa utmanarrätten på Åland är det första vi ska göra för att få detta till stånd.

 


SDP vägrar ta en prestigeförlust gällande lånevillkoren till Grekland

Finland med finansministern Jutta Urpilainen (SDP) i spetsen har äntligen fått igenom garantierna för lånet på 2,2 miljarder euro till Grekland.

 

Villkoren i garantin täcker bara 40 % (880 miljoner euro) av beloppet och kan fås tillbaka först efter 15-30 år om Grekland skulle gå bank rutt. Detta kan jämföras med att om du tar en brandförsäkring på ditt hus så får du 40 % av värdet täckt av försäkringsbolaget om ditt hus brinner upp - efter 15-30 år! Bra försäkringsvillkor? Inte riktigt.

 

Finland måste också år 2013 betala in 1,4 miljarder euro till EU:s permanenta stabiliseringsmekanism (ERVV) som en del av villkoren. För att klara av detta måste Finland ta lån. Alltså måste Finland själv låna pengar för att klara av att ge lån till Grekland. Klokt? Känns inte riktigt så.

 

EU:s totala stödpaket till Grekland uppgår till ca 109 miljarder euro. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel tänker Greklands regering använda åtta miljarder av dessa pengar till att köpa pansarvagnar, ubåtar och stridsflygplan. Hej och hå!

 

Att kalla dessa ekonomiska villkor som goda känns egentligen bara löjligt. De andra tre EU-länderna, Holland, Tyskland och Frankrike, som också erbjöds dessa garantier sade blank nej pga att villkoren var så oförmånliga.

 

Detta handlar inte om sund ekonomisk politik utan om ren och skär inrikespolitik från SDP:s sida, för dessa lånegarantier var deras största fråga i samband med regeringsförhandlingarna i våras. Men SDP vägrar ta sitt förnuft till fånga och ta en prestigeförlust i frågan. Vi ålänningar sitter nu med i denna båt.


RSS 2.0